GAD-7 i svensk primärvård — vad evidensen säger

I Sverige fyller du i GAD-7 om läkaren misstänker ångest. Det är ett kort frågeformulär — sju frågor, två minuter — som ofta ligger i din digitala vårdjournal innan du kommit till vårdcentralen. Men hur tillförlitligt är det egentligen? Och vad ska du göra med ditt resultat?

Den här artikeln samanfattar vad Plummer 2016 — den största meta-analysen om GAD-7 — visar, och hur det förhåller sig till svensk primärvårdspraxis. GAD-7-testet finns på den här webbplatsen och körs i din webbläsare.

Var GAD-7 kommer ifrån

GAD-7 utvecklades av Spitzer och kollegor 2006 (Arch Intern Med, PMID 16717171). Sju frågor om hur ofta du de senaste två veckorna har varit besvärad av nervositet, oro du inte kan kontrollera, irritabilitet, svårt att slappna av, och liknande. Varje fråga ger 0–3 poäng. Total: 0–21.

Poäng	Tolkning
0–4	Minimalt
5–9	Lätt
10–14	Måttligt
15–21	Svårt

Tröskeln 10 är den som primärvården framförallt använder.

Vad Plummer-meta-analysen visade

Plummer et al., Gen Hosp Psychiatry 2016 (PMID 26719105), sammanställde 12 studier med drygt 5 000 patienter, alla med strukturerad klinisk intervju som facit. Resultat:

Tröskel ≥10: sensitivitet 83 %, specificitet 84 %.
Funktionalitet som generell ångest-screen: GAD-7 fångar 75–80 % av fall av panikångest, social fobi, PTSD — inte lika bra som specifika instrument, men bättre än ingenting.
I primärvårdspopulationer med 10 % prevalens av ångest blir det positiva prediktiva värdet 30–40 %. Det betyder: ungefär 1 av 3 personer med ≥10 har klinisk ångest vid efterföljande samtal.

Slutsatsen är inte “GAD-7 är dåligt”. Slutsatsen är: GAD-7 är en ingång, inte en diagnos. Den hjälper läkaren prioritera vem som behöver mer tid.

Var GAD-7 är svagast

2-veckors fönster. DSM-5 kräver 6 månader för generaliserat ångestsyndrom. GAD-7 kan inte avgöra om symtomen är akuta eller kroniska.
Självrapportering. Människor som är vana att underskatta sina symtom underskattar dem också på pappret.
Komorbiditet med depression. En hög GAD-7 säger inget om depression. Komplettera gärna med PHQ-9-depressionstest — samma 2-veckors fönster, kan göras tillsammans.

Vad du gör med ditt resultat

Under 5: Fortsätt med självobservation. Återkom om något ändras.
5–9: Avvaktande hållning. Upprepa testet om 2–4 veckor.
10–14: Värt att prata med din vårdcentralsläkare eller psykolog. Inte panik, men ett tydligt signal.
15+: Aktiv behandling rekommenderas — KBT, eventuellt SSRI. Beslutet är alltid ett samtal.

Hjälp i kris (Sverige)

Mind Självmordslinjen: 90101
Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
Akut: 112

Sammanfattning

GAD-7 är en bra första filter, en svag diagnos. Plummer 2016 ger oss tydliga siffror: använd ≥10 som signal till samtal, inte som etikett. GAD-7 på den här sidan är den exakta versionen som används i svensk primärvård — fri att använda, körs lokalt, inga svar lämnar din enhet.

Vanliga frågor

Är GAD-7 tillräckligt för diagnos?

Nej. GAD-7 är ett screeninginstrument. En totalpoäng ≥10 indikerar att det är värt en klinisk samtal — den ger inte diagnosen i sig. Diagnosen generaliserat ångestsyndrom kräver enligt DSM-5 minst 6 månader av symtom med funktionspåverkan, vilket kan bedömas endast i strukturerat samtal.

Hur tillförlitlig är poängen 10?

Plummer (2016) sammanställde 12 studier och fann att tröskeln ≥10 ger sensitivitet 83 % och specificitet 84 %. I en typisk vårdcentralsbefolkning med ~10 % prevalens av ångestsyndrom blir det positiva prediktiva värdet runt 35 %. En av tre med poäng ≥10 har en klinisk diagnos vid uppföljande samtal — inte alla.

Hur ofta ska GAD-7 upprepas?

Under aktiv behandling är 2–4 veckors mellanrum standard. Utanför behandling har upprepning syfte vid betydande livshändelser eller om symtomen förändras. Daglig upprepning rekommenderas inte — naturliga humörsvängningar förvränger bilden.

GAD-7 i primärvården: precision och gränser