PHQ-9 depressionstest
PHQ-9 (Kroenke 2001) — nio frågor, två veckors fönster, poäng 0–27 med svårighetsgrader. Public domain, körs i din webbläsare.
Senast uppdaterad: Källor verifierade:
Vad PHQ-9 mäter
PHQ-9 (Patient Health Questionnaire 9-item) är ett självskattningsinstrument med nio frågor som speglar DSM-5-kriterierna för en depressiv episod. Frågorna avser de senaste två veckorna och varje svar poängsätts 0–3 (inte alls → nästan varje dag), totalt 0–27.
Skalan utvecklades av Kroenke, Spitzer och Williams 2001 och är ett av de mest använda screeningverktygen i primärvården världen över. Socialstyrelsens nationella riktlinjer och 1177 Vårdguiden hänvisar till PHQ-9 som ett av de instrument som rekommenderas för initial bedömning av depressiva symtom.
Tolkning av poäng
| Totalpoäng | Svårighetsgrad | Föreslaget nästa steg |
|---|---|---|
| 0 – 4 | Minimal eller ingen | Egenobservation, omtest om besvären kvarstår |
| 5 – 9 | Lätt | Vakande väntan, överväg att göra om PHQ-9 om 2–4 veckor |
| 10 – 14 | Måttlig | Boka samtal med vårdcentral eller psykolog |
| 15 – 19 | Medelsvår | Aktiv behandling med psykoterapi och/eller farmaka brukar rekommenderas |
| 20 – 27 | Svår | Aktiv behandling rekommenderas starkt, vid akut risk sök hjälp i dag |
Om fråga 9
Fråga 9 handlar specifikt om tankar på att skada sig själv eller att vara död. Varje icke-noll-svar utlöser en säkerhetsmarkering oavsett totalpoäng. Det är inte en godtycklig regel — det speglar hur instrumentet används kliniskt. Om det är du just nu, ta kontakt redan i dag.
Behöver du hjälp nu?
- Mind Självmordslinjen: 90101 (öppet dygnet runt) eller chatt på mind.se
- Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 (varje natt 21:00–06:00)
- Vid akut fara — 112
- 1177 Vårdguiden: ring 1177 dygnet runt för rådgivning på svenska
- Vårdcentral: boka samtal hos din vårdcentral, dagtid
Du behöver inte vara i akut kris för att ringa. Att tala med någon tidigt kan förebygga att läget blir värre.
Begränsningar
- Tvåveckorsfönstret missar långvariga mönster som syns först i långtidsperspektiv (till exempel dystymi).
- Kulturella och språkliga faktorer påverkar hur symtom uttrycks. Den svenska översättningen är validerad och fritt tillgänglig.
- Hög poäng är inte en diagnos — bara en kliniker kan ställa diagnosen efter en strukturerad intervju.
- Låg poäng utesluter inte depression. Om du fungerar dåligt i vardagen, sök vård oavsett vad skalan säger.
Licens
PHQ-9 är public domain. Pfizer Inc. har formellt avstått upphovsrätten — du behöver inget tillstånd för att använda, kopiera, översätta eller sprida instrumentet. Källa: phqscreeners.com.
Integritet
Alla beräkningar görs lokalt i din webbläsare. Vi ser, loggar eller sparar aldrig dina svar. Vår anonyma statistik får bara en händelse med svårighetsgraden plus en flagga om fråga 9 var icke-noll — aldrig råpoäng, aldrig svar per fråga.
Vanliga frågor
Är PHQ-9 en klinisk diagnos?
Nej. PHQ-9 är ett validerat screeninginstrument, inte ett diagnostiskt test. En totalpoäng på 10 eller högre är en vedertagen tröskel för fortsatt klinisk bedömning, men diagnosen egentlig depression kräver en strukturerad intervju som tar hänsyn till symtomens varaktighet, funktionspåverkan och uteslutning av andra orsaker (till exempel hypotyreos eller substansbruk).
Vad betyder de olika poängen?
0–4 minimal eller ingen depression, 5–9 lätt, 10–14 måttlig, 15–19 medelsvår, 20–27 svår. Tröskeln 10 används kliniskt för att avgöra om vidare bedömning är motiverad. Högre poäng korrelerar med större funktionsnedsättning och starkare sannolikhet att kriterierna för en depressiv episod är uppfyllda.
Vad betyder PHQ-9 = 10?
Poängen 10 är nedre gränsen för det måttliga intervallet (10–14). Metaanalysen Levis 2019 i BMJ (29 studier, n ≈ 6730) bekräftar 10 som den bäst balanserade tröskeln, med cirka 88 % sensitivitet och 85 % specificitet för en depressiv episod. Socialstyrelsens nationella riktlinjer hänvisar till denna nivå för att initiera ett vårdcentralssamtal. Det är ingen diagnos — det är den nivå där samtalet börjar bli meningsfullt.
Vad betyder PHQ-9 = 15?
Poängen 15 ligger i det medelsvåra intervallet (15–19). På den nivån rekommenderar Socialstyrelsen och NICE NG222 aktiv behandling: psykoterapi (KBT eller IPT) och vid behov farmakoterapi med SSRI/SNRI, ofta i kombination. Kroenke 2001 (PMID 11556941) visade att personer med ≥ 15 uppfyller DSM-kriterier för depressiv episod i omkring 80 % av fallen efter klinisk intervju. Att avvakta vid 15+ lönar sig statistiskt sällan.
Vid vilken poäng pratar man om depression?
Den kliniska tröskeln är 10. Manea 2012 (CMAJ, PMID 22122776), en metaanalys av 18 studier, bekräftar 10 som bästa kompromiss mellan sensitivitet och specificitet för egentlig depression. Av 100 personer med ≥ 10 uppfyller cirka 30–50 hela DSM-5-kriterierna efter klinisk intervju. Intervallen: 10–14 måttlig, 15–19 medelsvår, 20–27 svår. Poängen öppnar samtalet — diagnosen ställs i samtalet.
PHQ-9 = 14 — ska jag boka tid?
Ja. Poängen 14 är övre gränsen för det måttliga intervallet, ett steg från medelsvår. På den nivån rekommenderar Socialstyrelsen och 1177 Vårdguiden ett besök på vårdcentralen inom ungefär två veckor. Vårdcentralen kan bekräfta bilden, utesluta somatiska orsaker (sköldkörtel, D-vitamin, sömnapné) och remittera till psykolog eller psykiatri. Vid 14 har symtomen redan funnits i minst två veckor och försvinner sällan av sig själva.
PHQ-9 vs GAD-7 — vad är skillnaden?
PHQ-9 mäter depression (9 frågor, 0–27, DSM-5-kriterier). GAD-7 mäter generaliserad ångest (7 frågor, 0–21). Båda gäller de senaste två veckorna och är validerade för primärvården. De används ofta tillsammans eftersom ångest och depression sammanfaller — omkring hälften av dem som uppfyller den ena diagnosen uppfyller även den andra inom 12 månader. Om du har höga poäng på den ena, gör även den andra.
Passar PHQ-9 för tonåringar eller äldre?
För tonåringar 12–17 år finns PHQ-A — en anpassning med små justeringar i frågor om sömn och aptit. Den här sidan visar vuxenversionen. För personer över 65 år är PHQ-9 validerad, men somatiska frågor (sömn, aptit, ork) överlappar med normalt åldrande och kronisk sjukdom, så kliniker kompletterar ofta med Geriatric Depression Scale (GDS-15). Använd resultatet som utgångspunkt för ett samtal, inte som dom.
Hur ofta bör jag fylla i PHQ-9 igen?
Inom aktiv behandling används PHQ-9 ofta var 2:a till 4:e vecka för att följa effekten av psykoterapi eller läkemedel. Utanför behandlingsförlopp är det rimligt att göra om testet om symtomen ändras eller efter en större livshändelse. Undvik dagliga upprepningar — naturlig variation från dag till dag kan ge missvisande resultat.
Vad händer om jag fyllde i något på fråga 9?
Fråga 9 handlar om tankar på att skada sig själv eller önska sig död. Varje svar över noll — även 'enstaka dagar' — är en klinisk signal för i dag, inte för nästa vecka. Du behöver inte vara i akut kris för att höra av dig: Mind Självmordslinjen 90101 (dygnet runt) eller chatt via mind.se. Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 (varje natt 21:00–06:00). 1177 dygnet runt för vägledning. Vid akut fara — 112.
Kan PHQ-9 ge falskt positivt?
Ja, ibland. Vid tröskeln 10 är sensitiviteten cirka 88 % och specificiteten 85 % (Levis 2019, BMJ). Av 100 personer med ≥ 10 uppfyller 30–50 DSM-kriterierna efter intervju. Poängen kan vara förhöjd av hypotyreos, D-vitaminbrist, anemi, sömnapné eller vissa läkemedel. En låg poäng utesluter inte heller depression — om du fungerar dåligt i vardagen, sök vård oavsett siffran.
Vad händer med mina svar?
Ingenting. Hela skattningen körs i din webbläsare. Vi ser, sparar eller loggar inte dina svar. Vår anonyma statistik får bara en händelse med svårighetsgraden (till exempel måttlig) och en flagga om fråga 9 var icke-noll — aldrig råpoäng, aldrig svar per fråga.
Källor
- The PHQ-9: Validity of a brief depression severity measure — Journal of General Internal Medicine (Kroenke, Spitzer, Williams 2001) (peer reviewed, retrieved 2026-04-27)
- Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom — Socialstyrelsen (guideline, retrieved 2026-04-27)
- Depression — symtom, diagnos och behandling — 1177 Vårdguiden (gov health, retrieved 2026-04-27)
- Patient Health Questionnaire (PHQ) Screeners — Pfizer Inc. (public domain) (guideline, retrieved 2026-04-27)