HealthScorer

Fagerström nikotinberoendetest (FTND)

Gör Fagerström-testet (FTND) på 60 sekunder: 6 frågor om dagligt rökande. Heatherton 1991, används i primärvården. Gratis, ingen inloggning, körs i.

Senast uppdaterad: Källor verifierade:

Vad du står inför

Fagerström-testet för nikotinberoende (FTND) mäter hur hårt nikotin styr din dagliga rutin. Sex frågor täcker hur snabbt efter uppvaknande du röker, hur många cigaretter per dag och om du röker när du är sjuk. Ungefär 60 sekunder. Ingen inloggning. FTND togs fram av Heatherton, Kozlowski, Frecker och Fagerström 1991, publicerat i British Journal of Addiction; Taylor & Francis utfärdade senare ett uttryckligt public domain-tillstånd — klinikerna världen över använder det utan licens. US Surgeon General 2020 och WHO MPOWER refererar det som standardverktyg för tobaksberoende. Dina svar stannar i din webbläsare. Börja testet nedan ↓

✓ Validerat av Heatherton, Kozlowski, Frecker, Fagerström (1991, Br J Addict) ✓ Refererat i US Surgeon General 2020 ✓ 60 sekunder, 6 frågor ✓ Privat — svaren lämnar inte din enhet

Så beräknas Fagerström FTND

Du svarar på sex frågor om aktuellt rökande. Fråga 1 och 4 (tid till första cigaretten, cigaretter per dag) ger 0–3 poäng vardera. Fråga 2, 3, 5 och 6 (rökning på förbjudna platser, svåraste cigaretten att avstå från, frekvens på morgonen, rökning vid sjukdom) ger 0–1 poäng. De sex frågorna summeras till en totalpoäng 0–10.

TotalpoängBandBeroendenivåVad bandet vanligtvis betyder
0–2Mycket lågtMinimalt fysiologiskt greppKort rådgivning oftast tillräcklig; basnivå första-gångs-rökfrihet ~25–30%
3–4LågtVana etablerad, men inget morgonsugNRT i 4–6 veckor plus Sluta-Röka-Linjen fördubblar lyckandegraden
5MedelhögtFarmakoterapi inte längre valfrittVareniklin eller kombinations-NRT + rådgivning
6–7HögtStark fysiologisk dependensKombinationsläkemedel + strukturerat stöd — ren vilja <5% (Hughes 2004)
8–10Mycket högtToppen av beroendeskalanVareniklin + rådgivning: ~25% varaktig 6-månaders rökfrihet

Bandet väger tyngre än råpoängen. Heatherton 1991 använde banden som kliniska beslutströsklar; en flyttning på ett band mellan två FTND-mätningar är en verklig signal om att något ändrats i det fysiologiska greppet.

När är detta test användbart — och när inte

Användbart för:

  • Att ta med en konkret beroendepoäng till vårdcentralen istället för „jag röker för mycket”
  • Att avgöra om NRT räcker eller om receptbelagt läkemedel (vareniklin, bupropion) behövs
  • Att peka ut vilken del av beroendemönstret (morgoncigarett? antal per dag? rökning vid sjukdom?) som är starkast — det styr vilken beteendestrategi som ska väljas först

Inte användbart för:

  • E-cigarettberoende — original-FTND validerades bara för vanliga cigaretter; en modifierad version (Foulds 2015) finns men är ännu inte primärvårdsstandard
  • Rökfri tobak (snus, tuggtobak) — det finns ett separat FTND-ST för det
  • Att förutsäga hälsoskada — FTND mäter beroende, inte ackumulerad exponering eller organskada; pack-years (paketår) gör det senare

Beroende kontra exponering kontra hjärt-kärlskada

En vanlig sammanblandning: man jämställer „högt FTND” med „störst hälsoskada”. De är relaterade men inte samma.

Beroende (FTND) mäter hur hårt nikotin driver ditt dagliga beteende just nu. Ackumulerad exponering (paketår: paket per dag × år) följer livstidsdosen. Skada (FEV1, koronarkalk, perifer kärlsjukdom) mäter det faktiska fysiologiska resultatet. Någon med FTND 8 som rökt i 5 år har mycket lägre ackumulerad skada än någon med FTND 4 som rökt i 40 år. Alla tre siffror hör hemma på en läkarvisit. Den starkaste enskilda åtgärden för hjärta och cancerrisk är att sluta — US Surgeon General 2014 visar att kardiovaskulär risk halveras inom 1 år efter rökstopp, och lungcancerrisk halveras inom 5–10 år.

Relaterade tester

  • AUDIT-C alkoholtest — rökning och alkohol förekommer ofta tillsammans; försök att sluta röka mitt under aktivt tungt drickande misslyckas oftare
  • PHQ-9 depressionstest — depression är den vanligaste samsjukligheten som spårar ur avvänjningsförsök (US Surgeon General 2020)
  • GAD-7 ångesttest — ångest överlappar med nikotinabstinens och är den tredje vanligaste orsaken till att rökavvänjning stannar upp

Källor verifierade 2026-05-18

  • Heatherton TF, Kozlowski LT, Frecker RC, Fagerström KO. The Fagerström Test for Nicotine Dependence: a revision of the Fagerström Tolerance Questionnaire. British Journal of Addiction 1991;86(9):1119-1127. (PMID 1932883)
  • US Department of Health and Human Services. Smoking Cessation: A Report of the Surgeon General. Atlanta: CDC, 2020.
  • Världshälsoorganisationen. MPOWER: paket för att vända tobaksepidemin. WHO Framework Convention on Tobacco Control, 2008 (uppdatering 2023).
  • Cahill K, Lindson-Hawley N, Thomas KH m.fl. Nicotine receptor partial agonists for smoking cessation. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016. (PMID 27158893)
  • Chaiton M, Diemert L, Cohen JE m.fl. Estimating the number of quit attempts it takes to quit smoking successfully. BMJ Open 2016;6:e011045.
  • Sluta-Röka-Linjen / 1177 Vårdguiden. slutarokalinjen.se. Folkhälsomyndigheten. Åtkomst 2026-05-18.

Sekretess

FTND-beräkningen sker helt i din webbläsare. Dina svar och det beräknade beroendebandet lämnar aldrig din enhet. Vi skickar en anonym händelse till ett integritetsvänligt analysverktyg: din locale-kod och FTND-bandsträngen (t.ex. band_high). Inga råsvar, inga per-fråga-data, ingen identifierare.

Vanliga frågor

Vad betyder Fagerström-poäng 6?
Poäng 6 ligger i bandet högt beroende (6–7). Heatherton 1991 satte denna gräns som nivån där fysiologiskt beroende är fast etablerat och rena viljestyrda försök lyckas första gången i mindre än 5% (Hughes 2004, Addiction). I detta band ger vareniklin (Champix) eller kombinations-NRT plus beteendestöd ungefär tre gånger högre lyckandegrad jämfört med placebo (Cahill 2016, Cochrane-översikt).
Vad betyder Fagerström-poäng 8?
Poäng 8 ligger i bandet mycket högt (8–10), toppen av beroendeskalan. Det motsvarar mycket tidig morgoncigarett, tung daglig konsumtion och rökande även när man är sjuk. Med vareniklin plus strukturerad rådgivning når 6-månaders varaktig rökfrihet runt 25% — flera gånger fler än med ren vilja (US Surgeon General 2020).
Är jag nikotinberoende om jag fick 0–2?
0–2 är bandet mycket lågt beroende enligt Heatherton 1991. Nikotin har ett fotfäste men styr inte din dag, och försök att sluta lyckas omkring 25–30% första gången med kort rådgivning ensam (Fiore 2008, riktlinje från US Public Health Service). Även vid denna poäng höjer tillfälligt rökande risken för hjärt-kärlsjukdom och cancer märkbart (Bjartveit 2005, Tobacco Control).
Vid vilken FTND-poäng bör jag gå till läkare?
Från Fagerström 5 är farmakoterapi inte längre frivilligt för de flesta. Heatherton 1991 placerar detta som tröskeln för medelhögt beroende. US Surgeon General 2020 och 2008 års US Public Health Service-riktlinje rekommenderar konsultation med vårdcentral eller apotekare om vareniklin, kombinations-NRT eller bupropion vid FTND ≥ 5. I Sverige kan du börja med Sluta-Röka-Linjen via 1177.
Hur slutar jag röka vid hög FTND?
Kombinera läkemedel och beteendestöd — kombinationen ungefär fördubblar effekten av endera ensamt. Vareniklin (12 veckor) har starkast bevis som enskilt medel (OR ~2,7 vs placebo, Cahill 2016). Kombinations-NRT (plåster 21 mg plus tuggummi eller sugtablett 2–4 mg vid behov) är ett starkt alternativ. Sluta-Röka-Linjen via 1177 erbjuder gratis rådgivning på svenska.
Fagerström-testet kontra AUDIT-C — vilket behöver jag?
Olika substanser. Fagerström (FTND) screenar nikotinberoende hos aktuella rökare; AUDIT-C screenar riskbruk av alkohol. FTND tittar på hur snabbt efter uppvaknande du röker, hur många cigaretter per dag och om du röker när du är sjuk. AUDIT-C tittar på frekvens och mängd alkohol. Om du både röker och dricker är det rimligt att göra båda — de svarar på olika kliniska frågor.
Fungerar Fagerström-testet för e-cigaretter?
Original-FTND validerades för vanliga cigaretter (Heatherton 1991), inte för vaping. En modifierad version för e-cigaretter (Foulds 2015, Nicotine Tob Res) har studerats men är ännu inte standardverktyg i primärvården. Om du vapear, använd FTND som vägledande — ett samtal med vårdcentralen är ett bättre nästa steg. Nikotin via e-cigaretter ger fortfarande beroende; styrkan varierar kraftigt med enhet och liquid-koncentration.
Hur ofta ska jag göra om Fagerström-testet under en rökavvänjning?
Gör om FTND så länge du fortfarande röker och vill följa förändringar i ditt beroendemönster. När du slutat gäller inte frågorna längre — testet mäter aktuellt rökbeteende. Ett rimligt tempo medan du fortfarande röker: var 4–6:e vecka vid nedtrappning, eller före och efter ett seriöst läkemedelsstött avvänjningsförsök.
Storrökare kontra tillfällighetsrökare — fungerar FTND för båda?
Ja. FTND designades för hela spektret av rökmönster. Tillfällighetsrökare får oftast 0–4 (mycket lågt eller lågt beroende), tunga dagliga rökare oftast 6–10. Frågorna om morgoncigarett och tid till första vägs tyngre än antalet cigaretter per dag — de fångar fysiologiskt beroende bättre än ren kvantitet (Heatherton 1991).
Varför viktas morgoncigaretten så tungt?
Tid till första cigaretten efter uppvaknande är den enskilt starkaste prediktorn för nikotinberoende i Heatherton 1991. Att röka inom 5 minuter efter uppvaknande betyder att nattlig nikotinreceptor-abstinens redan drar — en fysiologisk signal, inte ett vanestyrt val. Därför ger fråga 1 max 3 poäng, samma som cigaretter per dag, trots att den gäller ett enda beteende.
Är nikotinberoende ett moraliskt misslyckande?
Nej. US Surgeon General 2020 säger uttryckligen: nikotinberoende är ett kroniskt medicinskt tillstånd drivet av receptoradaptation, inte svag vilja. Nikotinens förstärkning är jämförbar med kokain i standardiserade djurmodeller (Henningfield 1985, Br J Addict). De flesta som lyckas sluta långsiktigt gör 4–6 seriösa försök (Chaiton 2016, BMJ Open) — återfall är data, inte karaktär.
Var ringer jag i Sverige för stöd att sluta röka?
Ring Sluta-Röka-Linjen via 1177. Tjänsten är gratis, anonym och bemannas av tobaksavvänjare. 1177.se har samlat information om läkemedel, NRT och beteendestöd. Folkhälsomyndigheten publicerar uppdaterad kunskap om tobak och nikotin på folkhalsomyndigheten.se. Din vårdcentral kan skriva ut vareniklin eller bupropion vid medel-till-högt FTND.
Påverkar genetik nikotinberoende?
Ja. CYP2A6-genvarianter avgör hur snabbt kroppen metaboliserar nikotin, och snabba metaboliserare upplever oftare ett mycket starkt morgonsug. Studier (Lerman 2015) visar att snabba metaboliserare svarar bättre på vareniklin än på NRT-plåster, medan långsamma metaboliserare ofta lyckas väl med NRT. Detta är fortfarande forskning, inte standard primärvård — men förklarar varför två rökare med liknande mängder kan ha olika FTND.
Är rökning under graviditet en omedelbar röd flagga?
Ja. Rökning under graviditet ger ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd. Rådgivning och stöd är högsta prioritet, och 1177 har särskilda program. Vareniklin används generellt inte under graviditet — diskutera NRT i lägsta effektiva dos med din barnmorska eller läkare. Att sluta även sent i graviditeten ger mätbar nytta för barnet (US Surgeon General 2020).
Förblir mitt Fagerström-resultat privat?
Ja. Kalkylatorn körs helt i din webbläsare. Dina svar lämnar aldrig din enhet. Vi loggar en anonym händelse med FTND-bandet (t.ex. „band_high”) — inga råsvar, ingen IP, ingen identifierare.

Källor

  1. The Fagerström Test for Nicotine Dependence: a revision of the Fagerström Tolerance Questionnaire — Heatherton TF, Kozlowski LT, Frecker RC, Fagerström KO — British Journal of Addiction (1991) (peer reviewed, retrieved 2026-05-18)
  2. Smoking Cessation: A Report of the Surgeon General — US Surgeon General — rapport om rökavvänjning (2020) (guideline, retrieved 2026-05-18)
  3. WHO MPOWER — paket för att vända tobaksepidemin — Världshälsoorganisationen (WHO), 2008 / uppdatering 2023 (guideline, retrieved 2026-05-18)
  4. Sluta-Röka-Linjen — gratis stöd via 1177 — Region Stockholm / 1177 Vårdguiden (gov health, retrieved 2026-05-18)
  5. Tobak och nikotin — kunskapsstöd och statistik — Folkhälsomyndigheten (gov health, retrieved 2026-05-18)