HealthScorer

MIDAS migrän-test (5 frågor)

Gör det validerade MIDAS-testet på 60 sekunder: 5 frågor om funktionsnedsättning vid migrän. Stewart och Lipton 2001, erkänt av AAN.

Senast uppdaterad: Källor verifierade:

Vad du ska göra

MIDAS-formuläret mäter hur många dagar migrän har begränsat din aktivitet de senaste 3 månaderna. Fem frågor täcker missat jobb eller skola, hushållsarbete som blivit nedsatt och sociala eller familjeaktiviteter som du behövt ställa in. Cirka 60 sekunder. Ingen registrering. Walter F. Stewart och Richard B. Lipton utvecklade MIDAS 1999, validerade det i flera länder (Stewart 2000, Neurology), och American Academy of Neurology pekar ut det som huvudverktyget för funktionsnedsättning vid migrän hos vuxna. Dina svar stannar i webbläsaren. Skrolla ner för att börja ↓

✓ Validerat av Stewart och Lipton (1999/2000, Neurology) ✓ Refererat av Svenska Migränsällskapet och AAN/AHS 2019 ✓ 60 sekunder, 5 frågor ✓ Privat — svaren lämnar aldrig din enhet

Så räknas MIDAS

Du anger på hur många dagar, under de senaste 3 månaderna, migrän har påverkat fem livsområden: missat jobb/skola, halverad arbetsproduktivitet, missat hushållsarbete, halverad hushållsproduktivitet, missade familj-, social- eller fritidsaktiviteter. Frågorna 1-5 summeras. Frågorna 6 och 7 (huvudvärksfrekvens och genomsnittlig smärtintensitet) är informativa och ingår inte i poängen.

Totalt antal dagarMIDAS-gradFunktionsnedsättningVad bandet brukar betyda
0–5IIngen eller litenNuvarande hantering fungerar eller migrän är sällsynt
6–10IILindrigVårdcentralsamtal om akutbehandling är värt att ha
11–20IIIMåttligNICE och Svenska Migränsällskapet rekommenderar diskussion om förebyggande
21+IVSvårRemiss till neurolog motiverad; standard är kombinationsbehandling

Graden säger mer än det råa antalet. Stewart 1999 anger en test-retest-reliabilitet på omkring 0,80 för funktionsnedsättningsscoren, bra för ett kort självskattningsinstrument. En skillnad på 2 till 3 dagar mellan två MIDAS ligger inom normal mätbrus. En gradförändring är däremot en verklig signal.

När detta test är användbart — och när inte

Användbart för:

  • Att följa om din nuvarande behandling minskar funktionsnedsättningen mellan kvartal
  • Att ta med en konkret siffra till besöket istället för „mina migräner är svåra“
  • Att skilja högfrekvent episodisk migrän från kronisk migrän, tillsammans med dagbok

Inte användbart för:

  • Att diagnostisera migrän — det gör klinikern enligt ICHD-3
  • Att bedöma svårighetsgraden av ett enskilt anfall (HIT-6 passar bättre)
  • Barn — det finns en pediatrisk version (PedMIDAS, 4–18 år) med egen skala

Funktionsnedsättning, frekvens och intensitet — vad varje siffra mäter

Vanlig sammanblandning: man likställer „många migrändagar“ med „svår funktionsnedsättning“. De hänger ihop men är inte samma sak.

Frekvens (huvudvärksdagar/månad) avgör enligt ICHD-3 mellan episodisk (<15 dagar/mån) och kronisk migrän (≥15 dagar/mån). Intensitet (0–10) beskriver en typisk attack. Funktionsnedsättning (MIDAS) mäter den verkliga kostnaden: förlorade dagar på jobbet, hemma och socialt. Någon kan ha 10 migrändagar per månad och hög funktionsnedsättning om varje anfall varar 12 timmar. Någon med 12 dagar per månad kan ha lågt MIDAS om behandlingen kortar anfallet till 2 timmar. Alla tre siffror hör hemma på besöket.

Relaterade tester

  • PHQ-9 depressionsskala — depression är den vanligaste samsjukligheten vid migrän (Buse 2013, Headache)
  • GAD-7 ångestskala — ångest förekommer hos ungefär 1 av 3 med kronisk migrän
  • BMI-räknare — fetma ökar risken för progression från episodisk till kronisk migrän (Bigal 2006, Neurology)

Källor, verifierade 2026-05-17

  • Stewart WF, Lipton RB, Whyte J et al. An international study to assess reliability of the MIDAS score. Neurology 1999;53:988-994. (PMID 10496258)
  • Stewart WF, Lipton RB et al. Reliability of the MIDAS Score in a population-based sample. Cephalalgia 2001. (PMID 11098098)
  • Svenska Migränsällskapet. Migrän — vårdriktlinjer. migransallskapet.se.
  • AAN / AHS. Practice guideline: acute and preventive treatment of migraine. 2019. (PMID 31413171)
  • NICE. Headaches in over 12s: diagnosis and management (CG150). Uppdatering 2021.
  • International Headache Society. International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia 2018.

Integritet

MIDAS-beräkningen sker helt i din webbläsare. Dagarna du anger och den beräknade graden lämnar aldrig din enhet. Vi skickar en anonym händelse till en integritetsvänlig analystjänst: din språkkod och MIDAS-bandsträngen (till exempel grade_ii). Inga råsvar, inga uppgifter per fråga, ingen identifierare.

Vanliga frågor

Vad betyder en MIDAS-poäng på 15?
En poäng på 15 hamnar i grad III (måttlig funktionsnedsättning, intervall 11–20). Stewart och Lipton (1999) satte denna gräns som punkten där förebyggande behandling (inte bara akutmedicin) brukar löna sig. Svenska Migränsällskapet och NICE CG150 rekommenderar på den här nivån ett läkarbesök — inte för att det är farligt, utan för att det finns bättre alternativ än att leva med 11–20 funktionsnedsatta dagar per kvartal.
Vid vilken MIDAS-poäng räknas migrän som funktionsnedsättning?
På MIDAS-skalan börjar funktionsnedsättning över 5 poäng (grad II och uppåt). Grad II (6–10 dagar på 3 månader) lindrig, III (11–20) måttlig, IV (21+) svår. AAN/AHS 2019 och Svenska Migränsällskapet behandlar grad III och IV som kliniska trösklar för att lägga till förebyggande behandling; grad IV motiverar remiss till neurolog.
När behöver jag träffa en neurolog för migrän?
De flesta sköts av sin vårdcentral. Remiss till neurolog är rimlig vid MIDAS IV (21+ dagar/3 månader), kronisk migrän (15+ huvudvärksdagar/månad) eller efter att förstahandsbehandlingar (topiramat, propranolol, amitriptylin) inte har hjälpt. Svenska Migränsällskapet listar dessa situationer som remissindikationer.
MIDAS vs HIT-6 — vad är skillnaden?
MIDAS mäter förlorade aktivitetsdagar över 3 månader. HIT-6 mäter hur smärtan påverkar en genomsnittlig huvudvärksdag. MIDAS följer förändring mellan kvartal bättre; HIT-6 är snabbare (6 korta frågor) och praktiskt för ett enskilt besök. Båda är validerade, men AAN/AHS 2019 anger MIDAS som huvudverktyg för funktionsnedsättning.
Hur ofta ska jag göra om MIDAS-testet?
Var 3:e månad. Frågeformuläret avser de senaste 3 månaderna, tätare upprepning ger överlappande fönster. Stewart och Lipton (2000, Neurology) rekommenderar MIDAS vid varje uppföljningsbesök som uppföljningsverktyg. En sänkning med en grad mellan besök är en stark signal att strategin fungerar.
Migrän eller spänningshuvudvärk — behöver jag ett annat test?
Det är två separata diagnoser i ICHD-3 (International Headache Society 2018). Migrän: ofta ensidig, pulserande, måttlig till svår, med illamående, ljus- eller ljudkänslighet, varar 4–72 timmar. Spänningshuvudvärk: dubbelsidig, tryckande, lindrig till måttlig, utan illamående. MIDAS är gjort för migrän; HIT-6 täcker båda.
Vilka är de vanligaste migränutlösarna?
Stewart (2008, Neurology) nämner som vanligaste reversibla utlösare: oregelbunden sömn, missade måltider, uttorkning, skärmsken, alkohol (särskilt rödvin), starka dofter, hormoncykeln. Stress är både utlösare och följd. Att identifiera 2 till 3 personliga utlösare via huvudvärksdagbok ger mer än att försöka undvika en allmän triggerlista.
Migrän och menstruation — hur hänger det ihop?
Omkring 60% av kvinnor med migrän märker ett samband med menscykeln (Pavlovic 2017, Headache). Anfallet kommer typiskt från 2 dagar före till 3 dagar efter mensstart, när östrogenet faller brant. Kombinerade hormonella preventivmedel är kontraindicerade vid migrän med aura — de höjer strokerisken (NICE CG150). Ren menstruell migrän svarar ofta på korta triptankurer kring mens.
Migrän och graviditet — vad ändras?
Hos 50–80% av kvinnor minskar anfallen i andra och tredje trimestern (Sances 2003, Cephalalgia). Första trimestern kan vara värre. Triptaner och de flesta förebyggande läkemedel undviks under graviditet; paracetamol är förstahandsval. En ny, svår huvudvärk under graviditet kräver bedömning samma dag — preeklampsi måste uteslutas.
Kan MIDAS-poängen vara fel?
MIDAS kan under- eller överskatta av två skäl. Först minnesbias — de flesta avrundar dagar ur minnet, och dimmiga dagar i prodromfasen är lätta att missa. Sedan räknar formuläret bara förlorad aktivitet; svår smärta en dag du tvingade dig igenom räknas inte. Test-retest-reliabiliteten är cirka 0,80 (Stewart 1999), bra för en självskattning men inte perfekt.
Vad gör jag om mitt MIDAS är högt men läkaren tonar ner det?
Ta med poängen och en 4-veckors huvudvärksdagbok (datum, smärtintensitet 0–10, misstänkt utlösare, läkemedel). NICE CG150 och Svenska Migränsällskapet erkänner MIDAS III och IV som dokumenterade remisströsklar. Om vårdcentralen inte remitterar är det rimligt att be om en second opinion eller en skriftlig remiss till neurolog — det är en rättighet i svensk vård.
Är mina data privata?
Ja. Kalkylatorn körs helt i din webbläsare. Dina svar lämnar aldrig enheten. Vi skickar en anonym händelse med MIDAS-bandet (till exempel „grade_iii“) till en integritetsvänlig analystjänst — utan råsvar, utan IP, utan identifierare.

Källor

  1. An international study to assess reliability of the Migraine Disability Assessment (MIDAS) score — Stewart WF, Lipton RB, Whyte J et al. — Neurology (1999) (peer reviewed, retrieved 2026-05-17)
  2. Reliability of the MIDAS Score in a population-based sample — Stewart WF, Lipton RB et al. — Cephalalgia (2001) (peer reviewed, retrieved 2026-05-17)
  3. Migrän — vårdriktlinjer — Svenska Migränsällskapet (medical society, retrieved 2026-05-17)
  4. Headaches in over 12s: diagnosis and management (CG150) — NICE (Storbritannien, uppdaterad 2021) (guideline, retrieved 2026-05-17)
  5. Practice guideline update: Acute treatment of migraine — American Academy of Neurology / American Headache Society (2019) (guideline, retrieved 2026-05-17)